Varför använda sig av WBS (Work Breakdown Structure)?
Det finns flera goda skäl. Generellt kan sägas om anledningen till att bryta ner projekt i mindre delar:
- det blir lättare att estimera
- det underlättar kommunikationen kring projekt
- det förbättrar uppföljningen under exekveringen
I praktiken är WBS en leverabelorienterad nedbrytning. Det vill säga: nedbrytningen består inte av aktiviteter utan av leverabler. I PMBOK® Guide beskrivs ”work” så här:
”In the context of the WBS, work refers to work products or deliverables that are the result of activity and not to the activity itself.”
Resultatet av aktiviteterna, inte aktiviteterna som sådana. Sedan kan vissa ”metaleverabler” finnas med, som till exempel projektledning. Denna leverabel kan ses som den administration som krävs för att få samtliga leverabler på plats. Då en av de viktigaste fördelarna med WBS är den förbättrade kommunikationen kan ett projekt ha flera typer av WBS:er. På så sätt kan man belysa omfattningen från flera perspektiv.
Själva nedbrytningen måste innebära att det som bryts ner resulterar i minst två delleverabler – samtliga delleverabler ska tillsammans utgöra 100%. Därtill ska WBS:en bara beskriva det som ingår i projektet, inte sådant man vet ligger utanför projektets ramar.
WBS, PBS och andra sätt att bryta ner projekt
I jämförelse med WBS har projektmetodiken PRINCE2 valt att fokusera på utkomsten av projektet. De kallar sin nedbrytning PBS – Product Breakdown Structure. Den gör det tydligare att det är den levererade produkten, och bara produkten, som ska brytas ner. Vissa situationer gör det svårt att definiera resultatet som ett projekt i termer av produkt, exempelvis för organisatoriska förändringsprojekt. Då kan man flytta fokus till resultatet snarare än produkter eller leverabler.
Mjukvaruindustrin bjuder på än större utmaningar, eftersom projektens omfattning kan brytas ner på flera olika sätt såsom funktionalitet (nytta för användaren – user cases, user stories, features et cetera), arkitekturell nedbrytning (komponenter, klasser et cetera), strukturell nedbrytning (användargränssnitt, back-end, middle tier et cetera). Om var och en av dessa görs i form av en hierarkisk nedbrytning kvalar de in på konceptet WBS. Man måste då också veta vilken man använder för att estimera och följa upp projektet. Agila metoder förespråkar ett användarnyttoperspektiv, nedbrytningen bör därför göras utifrån funktionalitet.
Det kan lätt bli förvirrande, men vi hjälper er gärna att skapa tydlighet och struktur. Så tveka inte att höra av er till oss via kontaktformuläret nedan för att prata närmare om WBS, PBS och annat slags nedbrytning i projekt.
